Indien

Bobby är hemma igen efter 5 dagar i Indien, Bombay. Denna enorma stad med sina 18 miljoner invånare var en upplevelse man inte glömmer. Horder av fattiga och hemlösa. På väg in till det överdrivet lyxiga konferenscentret och hotellet klev man nästan bokstavligen över tiggare och hemlösa. Man trodde ändå att man efter många resor framför allt till Asien och dess många städer att man sett det mesta men få saker kan nog förbereda en för detta kaos.
Det finns ingen infrastruktur i staden och det är kan man påstå utan att överdriva ett sort problem. det finns bara två i stort sett parallella järnvägslinjer in staden . Bussar finns naturligtvis men det kan knappt ta sig fram i trafiken. Snitthastigheten under dagtid i trafiken är ca 7-10 min/km. Nattetid går det i alla fall dubbelt så fort.

I Indien lever 28% under deras egen stipulerade fattigdomsgräns (21 rupies/dag ca 3.50 SEK).
Samtidigt är medelklassen över 300 miljoner. Bombay har nog varit en enormt häftig stad för ca 50 år sedan. Nu är det tyvärr mest smutsigt torrt och orenoverat.

Kongressen (IHPBA) var mycket bra, som vanligt. Det var också kanontrevligt att träffa kompisarna från Lund (och övriga Sverige).
Vägen hem strulade rejält med ett havererat plan i Singapore, 10 timmars extra väntan, missat anslutningsflyg, utskällning av vänliga SingaporAirlines anställda och till allra sist en taxiresa från Wellington till Wanganui mitt i natten (2000 kronor).

Skönt att vara hemma....