Första helgen i november spenderade vi på Mt Taranakis branter. Mt Taranaki är denna märkligt perfekt konformade vulkan som höjer sig majestätiskt över det gröna landskapet. Bara ett par mil från från havet och 2500 möh gör vulkanen till ett veritabelt inferno av ombytlighet i väderförhållande. Det kan gå från sommar till höst via vinter och tillbaka på en timme. Det sägs att detta är den enda stället i världen där man kan åka skidor på förmiddagen och en en halvtimme senare vara på beachen för en eftermiddag med surfing. Kusten utanför Taranaki är känd som den bästa på NZ för just detta ändamål.
Vi lyckades ta oss upp till den alpina terrängen (som börjar runt 1600 möh). Alla barn var duktiga och gick som riktiga frilufsare. Molnen försvann och vi fick en glimt av det ståtliga berget. Det är brant och isigt. Toppen kan bara bestigas av oss amatörer på sommaren när snöd smält helt, (ca januari) men även då får man räkna med risk för snö och dåliga förhållande.
Bara så Jörgen vet inför vårt eventuella toppbestigningsförsök.
Vi bodde lyxigt på bergets sluttning på ett ställe som heter Mountain Lodge. Drivet i schweizisk stil så var det rejält mysigt med knödel och stora biffar, hot spa och bastu. På kvällen kunde man sitta framför brasan och småprata medan regnet återkom utanför och de plötsliga kulingvindarna ven.
Dagen efter gick vi runt bergets lägre delar i en mycket tät och vacker tempererad regnskog.
Sen blev det måndag och skola och jobb.............

